Igår fick de gymnasieelever som skrev studenten den här våren sina slutliga resultat. Överallt står det nu om primuseleverna som skrev 8 laudatur, i år var de tre stycken till antalet. Det får mig att fundera över ifall allt står rätt till här i världen. Hur känns det för den vanliga dödliga som inte stressade ihjäl sig för att kunna få det bästa resultatet, inte skrev en massa extra ämnen, inte fick bäst i skolan, men ändå var nöjd. Är det ett okej att vara en medelmåtta i dag? Allt handlar ju om att vinna och förlora. Både i studentskrivningar och i livet. Är det då acceptabelt i dagens hetsiga samhälle att inte gå segrande ur striden? Det är värt att tänka på. Men nyheterna får gärna fokusera på något annat än vem som skramlande in flest L. Nåja, ungefär 28 000 blir i år färdiga från gymnasiet. Grattis till dem.
Sedan kan det vara värt att nämna att studentskrivningar är en hemskt liten del av hela den här världen, och inte heller någon bamsegrej i FSS. Hela systemet är föråldrat anser vi, och det gynnar bara en viss sorts elever. Jag skall faktiskt debattera studentexamen i Radio X3M på måndag, jäiks!

Ida

Tjomtjom tjaka tjomtjom, jag hoppas verkligen att någon läser detta. För ert eget bästa liksom. Nu skall jag dra ut och rädda världen lite, stay tuned!
Ida
jeee. alla måste hädanefter kommentera! Kram!
SvaraRaderaYeah, yeah! ;)
SvaraRadera